Nu: tåg mot stan för sol och kanske nån sm...
Nu: tåg mot stan för sol och kanske nån smygcigarett med hjärtat, de nyblivna tu och Z. Blev skippning av träningsmatch med Yardies för att ta del av kärlek och solsken, det har varit alldeles för mycket av endast det ena för länge nu. Bra beslut fattas med hjärtat vänner. Det är bara framgångsrika beslut som fattas med hjärnan. Så, helgen då? Mourinho visade med mer än önskvärd tydlighet vad han anser är viktigt nu när han ställde ut Real B, Nää C på plan i lördags. Fem backar i startelvan! Men Kaká fick visa att inte ens han misslyckas från elva meter två gånger om och Cristiano tänkte att Vafan, jag hoppar in hör med kvarten kvar. Kan ju lika gärna spräcka den en månad långa ligatorkan nu och pang så var det 3-0. Nu vågade ju inte Almeria tro på sin 1-0 ledning mer än en 8-åring vågar tro på tomten och sket ner sig av bara farten och lät Messi få vandra in en, två,tre bara sådär. Men men, ligan finns där som nån form galen sinnessjuk bonus om nåt sånt långskott skulle gå in som att Barca klappar igenom totalt efter vad vi hoppas blir en omvänd kross i El Clasico returen. Annars är det CL som gäller nu och även om det 'är respektlöst att tala om semifinal redan nu' så kan ingen säga att den inte planerar sin kalender efter de fyra potentiella Clasicon vi vänds få uppleva inom loppet av tre veckor innan vi alla bokar plats på rehab och diverse hjärtkliniker. Så mina vänner ser det ut. Annars är dagens sol en vacker uppladdnind inför morgondagens PREMIÄR. Vi startar med 'derby' som media vill få det till borta i provinsen Södertälje med våra topptippkamrater. Historiskt har vi det bra mot Assyriska så vi hoppas på flygande start. Blir inget Södertälje för mig den här gången, dock hembjudning i form av far, bror med respektive samt Mr.AnderZon med bror. Hjärtat kommer vara på plats också och äntligen mina vänner är vi igång igen!! Denna blogg skrivs på citybanan och solen skiner över vår stad. Imorgon låter vi vår sång eka från Stockholms södra förorter ut över stan värmande än mer än aprilsolens ljuvliga strålar. It's superettan I'm in love.
even the longest journey..
Det var fan inte nyss, det var inte strax innan det heller.
Recap säger ni?
Hmm ok..
Snabb koll på när och vad jag skrev sist.
Helvete!
Sista raderna var ju direkt efter VM.
Jag lovade tillochmed en återkoppling.
Okej, jag böjer mitt huvud i skam.
Jag konstaterar att Iniesta snörjde in sig i hela världens hjärtan med sin final och att vi lämnar ett VM bakom oss som antagligen förändrar VM-framtiden för evigt.
Vilket folk kommer INTE lansera en ny tuta, visselpipa, trumma eller crazy frog efter vuvuzelans feta pengabusiness?
Och hur många olika former av tippande djur kommer vi inte få??
Vår värld är i förändring, bara att hålla i sig och hänga med.
Omstarten i superettan blev omgång i superettan.
Ett år där Linus Hallenius exploderade och slog övergångssummerekord för superettan var även ett år kantat av skumma affärer, avhoppande styrelsemedlemmar, smutsiga spel bakom lyckta dörrar och en fantastisk cupsaga kantad av bragder av nervkittlande prestationer som inte dog ens med finalförlusten på vår kokande hemmaborg mot Allsvenska tvåan.
Men i supern blev vi kvar, och helt ärligt känns det inte som en alltför stor förlust.
Vi får ett tvåårigt glapp i huliganvärvning av småbarn (inbillar jag mig) samt att vi får behålla stora delar av laget.
Nu med vetskapen att vi lyckats få hem KUNG RUNA, alla grönvitas våta dröm, och Paulinho "Mais grande do mundo", samt Sinan med stor käft och lovande talang.
Till dessa helt sanslösa nyförvärv har vi fått behålla Knubbige Comandante Castro som dunkade in sitt namn på ett femårskontrakt istället för att tjäna en dubbel lön i medelmåttornas nöjesland Danmark.
OMSTARTEN börjar här, den börjar nu.
2011 börjar vägen tillbaka, skiten känns någorlunda rensad och vi enar oss på Söder för att följa vårat gäng.
Vad mer?
Avklarade första besöket på Bernabeu (fan vad jag längtar till den dagen jag kommer att kalla det "Berra", men det går inte riktigt än).
Såg bussen, spelarna, MOU och rökte cigarr på läktarna.
"Årets sämsta match" påstod tidningarna, men lika glada var vi för det.
Det var väl det?
Ett år som kom och gick och nu står vi här,
3 dagar från premiären i supern 2011.
Borta i Södertälje.
Resan börjar här.
Den börjar nu.
Med vacklande bloggfingrar över tangentbordet försöker jag ta tillbaka vår plats.
Det är nervöst, det är långt ifrån flytande.
Det är snett och det darrar.
Det är premiär.
I Supern.
På bloggen.
Klart!!
Klart!!
Before Sunset
Helvetski..
Häri ligger mitt problem, det är här jag finner mina brister som bloggare.
Jag har iochförsig aldrig varken strävat efter att vara eller ansett mig vara en bra bloggare men jag gillar det.
Så enkelt är det, annars hade jag inte hållt på.
Men mitt problem ligger i att det spelades en bronsmatch och en VM-final under en helg då jag även gjorde en del annat.
Efter det kliver jag på ett jobb där jag gjort det bra förr vilket innebär att jag har en hel del att göra vilket inte ger mig tiden eller utrymmet att hänga här och ge er min syn på hela spektaklet.
Det blir för stort.
Jag känner att jag inte har rätt fokus, rätt tid, rätt energi.
Herregud jag ska ju ändå skriva om en VM-FINAL liksom.
Så går dagarna och istället för att ge er en helvsnabb lite lätt syn på det hela gör jag det för stort i huvet och det blir blaha blaha..
Tomt.
Där har jag funnit en knepig beundran för Patrik Ekwall,
killen kan utan några som helst omsvep kommentera en VM-final i 3 meningar och sedan samvetslöst lägga lika många rader på chauffören i sydafrika och vilka jeans nästa gäst har i Ekwall vs Lundh.
Det finns något väldigt begåvat bakom den konsten.
En begåvad journalist helt enkelt, han förmedlar.
Bank o Niva å andra sidan är uttryckare för en passion i fotbollen som är fantastisk.
Det är ingen hemlighet att Bank är min stora idol nummer 1 ända sen tiden jag första gången la märke till en enskild sportjournalist och den tiden då Mr.ErikZon refererade till min idol som Sajmon Bäänk.
Men de bådas äkta passion för spelet och allting kring det är förbluffande och det är väl mer i den passionen jag känner mig leva. (Inga jämförelser i övrigt.)
Men i det här formatet är det ibland bäst att kunna leverera kort och enkelt.
Vi får se vad det blir av det.
Glad att ni hänger med iallafall.
...
12 minuter tills jag slutar nu..
Så vad säger vi??
Spanien vann VM. Känns rättvist för alla och bästa laget vann trots knackigt väg är det ändå odiskutabelt och ingen kan klaga.
Det glädjer mig att höra att Holland togs emot som hjältar.
Uruguay knep hederspris i många hjärtan även om tydligen en stor andel av alla man stöter på hejade på Ghana och är buttra över "fusket".
I won´t go in there.
Utnämningen av Forlán känns helt rätt och välförtjänt.
Vad den mannen betydde för detta lag går inte att mäta i mål eller passningar till rätt adress.
...
Jag vill ge er mycket.
Jag vill ge er mest.
Häng kvar och ge er till tåls lite så kommer det.
OK??
...
Nu diskning av kaffemaskin sen solen innan bingen.
Idag fick jag se mig besegrad, shorts och espradillos på jobbet..
Nya tider nu.
Jag är en fotbollsromantiker.. Jag tr...
Jag är en fotbollsromantiker.. Jag tror alltid att du utslagna ska få sin revansch, att den ifrågasatte spelaren ska få bli hjälte och att materialaren ska bli hyllad av spelarna.. Jag dras alltid med i cheezy historier om comebacks och slag underifrån.. Om 40 minuter möts två lag i den största av finaler och båda kliver in på den gröna mattan med varsinn historia vävd i samma sympativäv.. Med sina säregna sömmar som glittrar i en tog romantikers betraktarögon.. Jag trodde på guld för argentina för att jag så gärna ville knyta ihop diegos saga.. Jag fantiserar om ett nytt enat spanskt landslag som kan efterleva en politisk splittring.. Jag småmyser åt ett orange holland och deras möjlighet att få kliva ur offerrollen som vackra förlorare och in i ett vinnarrummet.. Min final 2010 drar snart igång.. Jag avnjuter den med värme i hjärtat.. Nu lutar jag mig tillbaka och njuter.. Hur det än går får mitt romantiska hjärta en åktur.. Ses sen.. Nu ere snart dags.
Skärpning för faen!
Det är inte roligt..
Nej, denna gång är det inte mammas klagosång över mina nytillkomna lovehandles utan en tillrättavisning på det dåliga bloggandet i veckan trots allt som hänt.
Så tisdagen kom och Uruguay gick ut och spelade en VM-semi för första gången på över 40 år.
Uruguay, landet med färre invånare än Brasilien har licensierade fotbollspelare står kvar som ett av världens just nu 4 bästa fotbollsländer.
De sprang ut med en liten men ack så tung nation på sina axlar och mötte ett Holland som skolat om sig från vackra till effektiva.
Enligt alla andra.
I mina ögon är vackert spel främst ett vinnande spel och i andra hand ögontjänande.
Kan man kombinera båda är det fantastiskt men första målet bör alltid vara vinsten och jag är glad för Hollands skull att man tagit sig så långt och kan tysta de meningslösa kritikerna som kritiserar ett vinnande spel.
Avstickare:
Jag läser en hel del Sportbladet och människors åsikter och tankar om fotboll under dagarna och jag slås över hur många som otroligt ofta säger saker som: -Barcelona var hundra gånger bättre än Inter som bara ställde en 10-manna mur där bak och spelade tråkigt och dåligt.
Hur kan Barcelona vara hundra gånger bättre i en match där de blev sönderlästa och intvingade i motståndarens spelsystem, där Inter hade koll på exakt vartenda drag Barca skulle komma dragandes med??
"Bra fotboll" är inte bollinnehav era näslängdstänkande nyfrälsta Barcahypade kommersialismmedvandrande Blatter-marionetter..
Jag har sagt det förr, fotboll är ett enkelt spel..
Och bäst är den som på bästa sätt ser över sina tillgångar och brister..
Minimerar bristerna och maximerar sina styrkor.
Barcelona blev rövkörda i båda matcherna mot Inter, de blev tagna på sängen med list och effektivitet.
De hade bollen i så stort bollinnehav för att Inter jobbade sin plan utifrån det, inte för att de på något sätt var bättre.
Bollrullet är Barcas spel, inte Inters så Inter tog sitt spel och manövrerade ut ett Barcelona som såg så litet och ynkligt ut.
När den fotbollen (Barcas) funkar är den otroligt otroligt vacker, vilket jag också skrivit om tidigare.
Deras första 25 mot Arsenal i första matchen.. ojojoj..
Men det är en svaghet att vara så inlåst i sitt vackra spel att man när man blir tillknäppt inte har något alternativ.
Stoltheten fäller krokben på oss alla tillslut.
Slut på sidospår.
Iallafall så sprang ett skadeskjutet himmelsblått lag ut och skulle stå upp för den randiga flaggan med solen stolt skinandes över de blåvita ränderna..
De stod upp fint, de förde sig med huvudet högt precis som de gjort sig förtjänt av..
De försvarade lågt och kompakt och de överlappade varandra in i plan så Robben alltid tvingade ta det där extra steget in i mittens ingenmansland..
Perez var som en blodtörstig hund i den centrala linjen hemåt om mittcirkeln.
Holland drog runt runt runt utan att hitta vettiga inspel och precis som de verkade krokna lite..
Precis då de skulle börja hänga med sina vinnarovana huvuden..
Drog en rutinerad och väldigt intelligent snubbe iväg en tokchansning, ett alibiskott mest egentligen då det inte fanns utrymme att hitta insticken de hade planerat sen de samlades för över en månad sen..
Resultatet??
VM:s snyggaste mål..
1-0 arbetsro Holland.
Duktig uppförsbacke Uruguay.
Holland lugnade ner sig lite väl kanske och Cavani höll i bollen fint så fort han fick den, om vi saknade Suarez så var det inte för att vi saknade en intelligent bollhållare som kan göra sin gubbe, där fyllde Cavani sin roll mycket bra.
Men en livsfarlig striker som inte vet annat än att få in bollen i mål.. ja kanske.
Forlan spelade skadad och även då var han klasser bättre än de flesta båda lagen inräknat.
Men vissa enkla passningar satt ett par decimeter fel och något störde det syntes.
Men när han fick den där bollen en tio meter utanför straffområdet och vände om, då såg vi det, då såg ni det och då såg Holland det..
Som det brukade heta en gång i tiden på Söderstadion:
Nuuuu Bliiiiirrrreeee Mååååååååååååål..
Han vände sin patenterade vändning, vi har sett den ett par gånger det här VM:et, vände igen för det gjorde för ont med högern och drog den över målvakten helt enkelt.
1-1.
Vi Lever.
Holland fick växla om en gång till och det visar på en fantastisk kraft i det här laget i hur de växlade upp och ner genom den här matchen.
Under en tiominuters period i andra halvlek pressade de Uruguays försvar till en enda röra, tryckte ner dom och vann varenda andraboll som backarna slängde ifrån sig och belönades såklart för sin förmåga att trycka ner ett av VM:s absolut bästa försvar.
2-1, visserligen offside men helt logiskt.
I samma veva smeker de in 3-1 via Robbens panna då han aldrig kom in genom kanten och så var väl det det?
Uruguay, garra krigade på hela vägen in i övertidens övertid och forcerade in ett 3-2 mål och vågade drömma..
De vek aldrig ner sig.
De gav Holland en match överallt på planen, de tvingade dom att slita ont för sin finalplats och trots besvikelsen och tomheten kan ingen ta ifrån dessa män att de gjort sig förtjänt av att bära sitt huvud högt..
De sprang med sitt lands drömmar på axlarna och de tog dom till nya höjder..
Tack!
...
Hahaha, skyttegravsarbetsplatsen verkar ha hävt sin bloggspärr de haft tidigare här.
Upptäckte detta efter lunch, kalas!
Fick även veta att jag slutar en timme tidigare än jag räknat med, sommartid.
Inte illa!
En hittills väldigt bra dag om man bortser från åsnan som gjort ett stort massutskick om ett stort internationellt event och bett alla svara på fax om sin närvaro..
Och av misstag angett telefonnumret till växeln och inte fax-numret..
100 samtal med faxsignal i mitt öra..
...
John Guidetti med A-laget på träningsturné.
Glädjer mig..
Intressant att killen ändå inte är uttagen i U21 här hemma..
Det är ett konstigt fotbollsland vi lever i..
...
Stora samtalsämnet på arbetsplatser i Sverige såhär dagarna innan VM-final??
Bläckfisken Paul.
Det är ett konstigt fotbollsland vi lever i.
...
Idag fyller lilla storasyster 31 barre och vi beger oss bortom stad och civilisation, bestiger berg och tar oss över åar för att fira det.
Haninge ikväll alltså.
...
Undrar varför typ alla följer Marcus Birro på Twitter??
Jag gillar inte honom.
Olof Lundh däremot har jag fått större respekt för under VM, skriver rätt intressant på fotbollskanalen.se.
Dock vidhåller jag fortfarande att han och Ekwall suger i sitt tv-program där de intresserar sig mer för pengar och kontorssnusk än intelligent tv och fotbollsinformation.
Det är ett konstigt fotbollsland vi lever i.
...
Iphone vill jag ha, men BlackBerry är ju coolast!
Märker vilken respekt jag får för personer som plockar upp en BlackBerry.. Dirr! hahaha..
Hmm..
Egentligen inget som borde ockupera mitt sinne då jag knappt har råd med en Calippo men vafan..
...
Det är sommar kompis.
Nu vart det molnigt efter att ha varit typ 87 grader hela dan.
Konstigt land vi lever i.
Tung snubbe i frågesport.. En gång i tiden...
Tung snubbe i frågesport.. En gång i tiden satte han alla rätt i fotbollsspelet och vann som ensam deltagare hela spelet.. Spelledare då var norrlandsTobbe.. Nu aftonbladets vm-quiz.. 56 svarade frågor.. 53 rätt.. 97%.. Beat me if you can..
Mindre än två timmar till avspark nu.. T...
Mindre än två timmar till avspark nu.. Tröjan är stolt på medan jag väntar på bussen i Fruängen.. Undrar vad våra mannar ser just nu?? Vad tänker de?? Hur känns det?? Regnet faller mjukt över min himmelsblå tröja och jag fantiserar om vad vi kan tänkas komma att se.. Hur mycket kan forlan bära vårt lag, vart land?? Regndropparna förvränger bokstäverna i min display.. Om mindre än två timmar springer de ut på en plan som besitter drömmar vi knappt vågat drömma.. Som förtäljer en historia vi knappt vågar viska.. Om mindre än två timmar lägger vi hela våra hjärtan i fötterna på en trupp som redan gett oss den största av gåvor.. Drömmen. Fruängen ser ut precis som vanligt.. Bussarna är desamma.. Jimmy sen och allt är som det alltid har varit.. Men. Om mindre än två timmar går elva män ut och bär vara drömmar på sina axlar, i sina fötter.. Jaja, i sina händer.. Om en minut kommer bussen.. Det står att den åker till skärholmen.. Men den stannar innan det till vid porten till vara drömmar..
Soñar Sin Miedo
Men det är för stort.
Det är för stort.
Vart i min späda blott 23-åriga kropp ska jag finna orden som fångar in och gör den här dagen rättvisa??
Efter vad som nog var det mest gastkramande jag upplevt i fotbollsväg i någorlunda vuxen ålder där vi fick se en sån där galen från-hjärtat-räddning med handen på mållinjen i förlängningens övertid, en missad straff och en komplett dåres avgörande så är nu mitt vårt Uruguay i semifinal i fotbolls-VM.
Bland de fyra bästa i Världsmästerskapet.
Vi har hittills övervunnit hinder av alla dess slag.
Vi fick möta ett imploderat Frankrike i en nervös öppningsmatch, en taggad värdnation med hela världens vuvuzelor i ryggen och ett upphaussat Mexico med Chilekomplex..
Därefter väntade asiatisk disciplin med medicinbollslunga för att sen leta sig vidare till Afrikas bästa lag med en hel världsdel och ett halvt jordklot på sin sida..
Vi tog tillbaka en boll som redan var förlorad och spelarna omvände en historia från fiende till vän.
Nu står vi idag inför ett hinder som orden inte räcker till för att förklara.
Vi möter en 80-årig historia som legat som ett skyddande hölje för folket men fungerat som en tyngande doft inte helt olikt en blöt hund för alla de spelare som iklätt sig den himmelsblå tröjan..
När 11 ljusblåa män idag går in på arenan i Kapstaden går de emot all logik och de går emot sin historia.
Så många före dom har sett den vackra tavlan som förfäderna målat, alla har bländats av dess skönhet, hur något så vackert kunde komma från några tappra få..
Men ingen har hittills vågat greppa penseln.
Idag stegar 11 män ut på en arena, de har sett mästerverken från de som gick före och de har beundrat dess skönhet, sen har de tittat åt sidan, rivit åt sig en bit papper och börjat klottra.
De har insett att bara för att Beethoven och Mozart komponerade fantastiska stycken musik kan vi ju inte stanna där.
Vi kan inte låta bli att sjunga nya sånger för att det gjorts så bra tidigare.
Och ur det nya föds nya sorters magi, nya mästerverk blir till.
Efter Michelangelos tavlor kom Monet och Picasso, Salvador Dali och Graffittin..
Jazzen tågade in, Rocken kom, hip-hopen kom..
De gamla konstverken förblir konstverk men får aldrig hindra den nya generationens storhet..
All tid har sina hjältar..
Tiden för våra nya hjältar är nu..
Tiden för historierna vi en dag ska berätta för de som vi lämnar efter oss..
Precis som vi lyssnat på de som varit här före oss..
Det är ett skadeskjutet och decimerat gäng hjältar som haltar ut till batalj ikväll..
Det är en hjälte med avstängning, en fältherre med skadat knä och det är en mittflank med så många skotthål att den inte törs dricka för rädslan att allt ändå bara sipprar ut genom hålen..
Men vi glömmer inte bort att det var med avhugget öra Van Gogh åstadkom sina mest hyllade verk..
Det var under tiden av kraftig skada och psykos Strindberg skrev som bäst (och sökte vägen till guld)
Det var under förtryck och fångenskap den afrikanska dansen kom till och det var ur fattigdomen och förtrycket hip-hopen växte fram..
Det var i tider av krig som rocken blomstrade och flower powern stod högt..
Ikväll när klockan slår 20.30 ska en man med de blondaste av gudalockar och med kroppen av en gud avbildad som staty i ett torg vartsomhelst i världen ska leda sina elva hjältar ut till en målarduk de förmått att göra till sin egen..
Uruguay är ett av fyra kvarstående länder i turneringen om världens bästa.
I vägen står ett orange manskap som slåss mot sin egen historia i omvänd form.
Kan våra himmelsblå få matchen till en fysisk kamp kan det nå bortom molnen..
Annars...
Nej.
Vad som än händer ikväll har nya hjältar fötts och vi bär med oss nya sägner in i vår framtida historia.
Konsten är i ständig förändring.
Världen är i ständig förändring.
Idag vågar vi drömma bortom våra drömmars gränser.
Det har varit en underbar dröm, men än är vi inte redo att vakna.
Grande Celeste.
Purple nightmares
Ett afrikanskt fotbollsideal.
Är det inte precis så vi drömmer om att våra afrikanska spelare ska vara, och mardrömmer om att våra tjejer drömmer om att hennes afrikanske spelare ska vara??
Det är ingen bara o bara kamp som Forlán och Co ska ta sig an imorgon kväll men samtidigt kunde det ju varit värre, läs Tyskland, Argentina, Brasilien.
Försvarsspelet är ju ganska stabilt även om de rappa sydkoreanerna sprang sönder det bitvis sist, men där tror jag att Ghananernas (hehe) lite mer fysiska spel kan passa Uruguays försvar lite bättre än 30-kilos minigulingar som far fram och tillbaka överallt.
Japaner, japaner, japaner.. Dom är överallt.
Goes for all asian teams.
Nyckeln i Uruguays offensiv är som vanligt Diego Forlán och killen är nog mer än redo.
Han är en av världens absolut bästa anfallare och i detta mästerskap har han verkligen fått blomma i egenskap av ledare för sitt lag, sitt land.
Han är nyckeln i ett lag som spelar nästan helt utan offensivt mittfält.
Uruguay är ett stabilt lagbygge, byggt utan mittfält.
Vi har en krigsvillig stridsvagn i Perez och fin speed i Pereira men som kreativt bolltrillande mittgubbar a´la Fabregas och company finns inget.
Istället är det Mr. Forlán som hämtar boll djupt, håller i och fördelar anfallen.
Karln är överallt.
Tror inte det finns något som han tänker tillåta stå i vägen nu.
Han kommer borra sina himmelsblå ögon i Kingsons drömlila uppenbarelse och bara köra.
Vi drömmer himmelsblå drömmar.
...
Fan att jag inte var först med den här, men storsint som jag är bjuder jag på den iallafall.
Gällande AIK-härvan.
"...Bojan Djordic --- Videoton-Jugge."
...
Cupen ikväll och Ellos på besök på Söderstadion, ställer i sann Nordkoreansk anda upp och överlåter mitt säsongskort till brorsan som ska semestra frånochmed lördag och bjuder honom på den.
Själv ska jag leka tonårsflicka och bänka mig i mörkret med vampyrer och varulvar..
...
Snabbt in och ut, snart går bussen..
A-Town
Itsy Bitsy Spider...
Kanske lite old news, men jag satt och njöt av den här filmad ur en sämre vinkel häromdan.
Nu hittade jag den i bättre vinkel..
Han är tjock, han är galen, han är inte som andra och han har en jävla skakig historia att dra för barnbarnen..
Han.. Ja, han_har_det fortfarande kan man säga.
...
Så kom dagen och tiden för den sista åttondelen då igår.
Spanien vs Portugal
Slaget om Iberiska halvön
Allt vad vi vill..
Äh.
Erik Niva sa det bäst igår när han sa att sådana matcher behöver inte de stora orden för att blåsas av.
Spanien-Portugal åttondelsfinal i fotbolls-VM.
Tack det räcker så.
Portugal gick ut hårt och stod upp länge mer än väl men ändock med den äran.
Cristiano försökte i dryga timmen men lessnade och kroknade för hårt, för tidigt.
Spanien är en lite trögare version av sig själva än vi väntat oss att se i detta VM hittills och ibland är det så fruktansvärt frustrerande att se spelet som går runt runt runt i en båge mellan motståndarnas mittfält och försvar utan att egentligen komma längre än så.
Men!
När de väl gör målet, då är det kört.
Sättet de äger och maler ner Portugal var precis som i Sagan om Konungens Återkomst, där Frodo (Herregud, hjälp mig jag gör Sagan om Ringen-paraleller) i grottan möter en 8 metersspindel och ska försöka fajtas med den.
De slåss bra ett tag, han tar sig ur kniporna och han attackerar lite.
Portugal trodde att de kunde, försökte spela på lika villkor trots att de är numret mindre.
Men, spindeln har sitt vapen, en spets som en svans som bara snärtar fram bakifrån med sån kraft och snabbhet att den den träffar inte hinner reagera.
Hugget med spetsen dödar inte, men där börjar dödandet.
För så fort spindeln träffat lille Frodo är han maktlös, giftet sprider sig i kroppen och han är i spindelns klor.
Och här börjar den segdragna döden..
Spindeln börjar veva in honom i ett nät, sakta och metodiskt spinner han sitt nät runt runt runt och Frodo täcks mer och mer av detta nät.
Spindeln tar sin tid, har inte bråttom han vet att när han huggit med sin giftiga spets har han segrat.
Då gäller det bara att spinna nät..
Matchen vägde lite fram och tillbaka..
Men Spanien hade sin förlamande stöt, sin spets, sin David Villa.
Och har de bara fått det där målet så är resten endast ett utdraget inlindande i ett sövande nät som är deras kortpassningsspel i offensiv planhalva.
De vaggar med sina passningar runt motståndaren i ett sövande stim.
De har dem fast i nätet och bara spinner i lugn och ro tills döden inträffar.
Spanien gror sakta in i det här, jag tror vi har det bästa att vänta av de bästa nu i de sista matcherna som väntar för oss.
...
Vi fick aldrig en Tyskland mot Nigeria, alltså NIG-GER.
Men kära mamma uppmärksammade att vi får URU-GANA, bådar gott.
Fast det inte stämde alls nånstans på nån form av korrekthet eller stavning men ändå.
Det tog mig 17 timmar innan jag fattade.
...
Jag gillar inte Marcus Birro.
...
Helvete! Sista man gör under en sketen dag på jobbet är att få en tillrättavisning av en hureskonsulent för en grej jag kände att jag inte skulle gjort men orkade inte tjafsa med hyresgästen så jag släppte igenom ett samtal.
Fan!
Ahja, lämnar det till handlingen, bryr mig inte om jobbet så varför skulle jag må dpåligt av en tillrättavisning av en liten )/%&¤#¤(/ ??
Nej, pass på det.
Stänger ner och drar och spelar brännboll istället.
Testar att för första gången använda luren...
Testar att för första gången använda luren och skickar in bild på min metro drömelva för vm.. Ganska kraftig missräkning över mittfältet som lagt mig kraftigt back poängmässigt.. Helvete också! Den blev sne. Ahja, det tog sin lilla tid med länkarna också men sakta lärde jag mig att bemästra även den konsten. 2010 jag närmar mig med stormsteg! Elvan iallafall. I Mål: Iker Casillas (Kapten) Backlinje från höger: Maicon (Bra) Godin (Uru) W. Samuel (Arg) T. Masilela (SyA) Mittfält från höger: W. Sneijder (Hol) M. Fernandez (Chi) Elano (Bra) D. Silva (Spa) Anfall: G. Higuain (Arg) D. Forlán (Uru) Så, Iker är godkänd men inte mer hittills i turneringen, dålig poängskörd då han i rollen som kapten får dubbla poäng. 34 hittills. Maicon har levt upp till förväntningarna och gett sköna backpoäng med mål medan W. Samuel som skulle vara min klippa självklart skadade sig och har nu missat tre matcher. Godin har varit ok men jag skulle nog gått på Lugano som jag stod och vägde med. Masilela var budgetalternativet men klantigt av mig då de släppte in fler mål. För de pengarna hade nån slovakisk back gett fin utdelning. Mittfältet: Min stora missräkning. Sneijder håller fanan högt och har högst pängskörd i laget, därefter ser det tunnt ut. M. Fernandez lossnade det aldrig för och har dragits med skada, Elano, som blev inbytt efter två omgånger mot Fabregas skadad och inte med i åttondelen mot Chile.Och Silva har skrapat ihop en poäng. Det är typ som när man fick en poäng på matteproven i skolan för rätt stavat namn. Anfallet prickade jag in fint. Gonzalo och Diego har infriat alla förväntningar hittills och hade poäng delats ut för allmän grymhet och fantastiskhet hade Forlán gett mig mången mången poäng. Men alldeles för grova missräkningar och för mycket spelare ur lag som mötts och därigenom stulit poäng av varandra. Har du bröt??
Pallarinte..
Snorrinnandes och rödögd kom jag på mig själv på morgonbussen med den förbjudna tanken..
Kan inte VM bara ta slut snart??
Det är för bra, det är för fett.
Jag orkar inte mer!
Men gud hör bön och vi har fått spelledigt tillochmed fredag.
Sen jävlar tar det fart igen.
Visst det kunde varit värre, det kunde varit nattmatcher som -94.
20.30 är inte en farlig tid, men matchen rundas av vid 22.30 sen är det VM-studio, eftersnack.
Jag själv måste varva ner efter vad jag sett och varit med om.
VM ger fina tillfällen till sammanstrålningar med vänner och det är alltid lite för trevligt, lite för bra.
Därefter kvalitetstid med hjärtat och natten har tågat in för längesen.
Snooze-knappen har blivit min död och sista snoozet går av tjugo minuter innan bussen lämnar min hållplats.
Ingen frukost, inget kaffe endast snabb tandborstning och snabbsortering av strumpor eftersom jag ännu inte hittat tiden att sortera tvätten sen sist.
Direkt spring till bussen och så snabbt in på kontor för telefonsvar och påklistrad trevlighet.
Jag är slut.
I mitt hörn dit jag är förvisad att sitta och ta emot hyresgäster och hitta på låtsassvar till sånt jag inte kan lever jag mina dagar.
Igår tog jag det lilla initiativet att dra gardinen lite åt sidan, att få känna förnimmelsen av dagsljuset alla förbipasserande ser ut att njuta så av.
Fem minuter senare fick jag tillsägelse, Nä så vill dom inte ha det.
Bara att dra för gardinen igen.
Gardinen till solen och livet utanför.
Gardinen till förnimmelsen av ett liv som pågår utanför mitt hörn.
Nästa gång det är VM ska jag fan ha semester tänker jag,
du ska inte ha en hel semester för att bara titta på fotboll säger hjärtat.
Antagligen känner hon att det är lite mycket som det är.
Ok, säger jag och tänker att jag får välja mina strider.
Det här verkar vara en som är bättre lämpad om cirka en 4 år sisådär.
Om jag orkar vill säga.
Afternoon Quicky eller Stinkin´German.
Är själv lite bitter över att jag inte hittat tiden för att se ett enda av Laul Callings VM-special och det verkar ju vara äckligt bra TV..
Check the länk.
Annars da??
Vad händer i era liv?? Och viktigast, alltid viktigast, vad händer i mitt??
Som ni vet vid det här laget är jag fast hos en stor fastighetsbyrå dagtid och har så varit senaste två veckorna och det blir så i två veckor till.
Här är det ren växelverksamhet och jag själv sitter längst in i ett hörn omgiven av lite för stressade kollegor som antagligen jobbat med telefonsvararjobb liite för länge.
Fördelen har varit att det är noll spring för mig, och genom att spela en intelligensnivå lite under min egentliga blir extrasysslorna inte så många och tiden då det spelades 13.30 matcher var guld då jag kunde sitta i mitt hörn, se lite dum ut och se matcherna på livestream.
Nackdelarna ligger i den begränsade friheten och att det ringer nåt så in i helvete med folk.
Som jag uttryckt tidigare kan jag ju bara gå till mig själv och tänka på i vilka ärenden jag ringer min hyresvärd..
Det är inte alltid mest för att jag är glad att allt funkar och bara vill uttrycka min tacksamhet för att dörren går att låsa och vattnet rinner som det ska.
Problemet är att jag varken känner dessa männsikor eller bor där de bor vilket faktiskt gör att jag egentligen skiter fullständigt i om deras handfat gått sönder.
Och Tensta / Hjulsta är en historia för sig.
Menmen, det är pengar på banken även om inte så många.
Lite av problemet som är är att arbetet i sig är så otroligt hjärndött, det är bara svara, ta reda på vad de vill och koppla rätt.
Ingen utmaning, inget roligt utan totalt själlöst och hjärndött.
Alla telefontider och hyresavier fyller mitt huvud och jag är helt slut när dagen kommer till ända..
Men kroppen har inte gjort en meter.
Jag läser sportbladet hundra gånger och jag pundar runt på VM-nyheter.
Till slut tar jag inte in mer utan det är bara hjärnockupation.
Problemet till allt det här är att jag märker att kvalitén i mitt skrivande sjunkit avsevärt under min tid här.
Inte ett enda inlägg har jag kunnat skriva i ett svep utan det ringer emellan hela tiden och jag får inget flöde.
Min hjärna går på nån form av dödläge där jag fungerar endast vid minimumnivå och detta avspeglar sig kraftigt i mitt skrivande och mitt tänkande.
Detta gör mig ledsen.
Jag har inte förmått mig att ge Uruguay all den uppmärksamhet de är värda.
Jag har inte haft energin i huvet att hitta de analyser jag har klara under kvällen när jag ser matcherna.
Jag är inte riktigt jag.
En snabb shoutout till min Baba som krigar på i kommentatorfältet.
Mycket glädjande.
Mr. Anderzon hänger i också..
Vi är få men vi krigar på.
...
I skuggan av allt som händer och det är mycket så tappar vi lätt bort det viktigaste, det största.
Bajen har slängt ihop sex poäng på två senaste nu och imponerat med skönspel och offensiv fröjd.
Riktig styrkemätare i söndags mot Henkes BOIS..
4-1 där och inga tvivel om vart skåpet ska stå.
Skönt med tre poäng på hemmaplan..
Den sargade skadeskjutna borgen rustar för nya strider.
Själv missade jag matchen då Arkepilagons makt var stor och det bjöds på en avrundande grillning i utbyte mot mina diskfärdigheter.
An offer I couldn´t refuse.
Mitt första dopp för året hann jag med efter en svettig omgång planhalva med Z och bollhämtning i brännässlorna i solen.
Därefter bussresa hem då vi övergett våra bilförare till förmån för grillningen men det var smidigt trots sargade midsommarkroppar som tog sig över bron och in till stadens puls igen.
...
Linus Hallenius !
Simon Helg !
Knubbige Castro gjorde mål .
...
Uppehållet känns vekligen befogat.
Inte ens Martin Hansson får speltid i VM.
Tacka vet jag supern.
...
Bäst i VM hittills??
Kan bara vara en.. Seb.. nänänä..
VM har hittills en kung..
Den svarta kungen i lila skrud.
På fredag tar han emot en annan gammal grönvit hjälte som gick till gulsvart bedragare till ljusblå nötare..
Vi talar såklart om Richard KINGson.
Vilken man, och herregud vad snygg han är i lila.
Håller fanan högt.
...
Är det inte liite bara liite skumt att Allsvenskan med N O L L representanter i VM har typ Europas längsta uppehåll och att de enda som har någon koppling till Sverige (Jaja, Mariga.. KÄFTEN!) kommer från en Superettanklubb.
...
Spanien-Portugal ikväll.
Kan bli dunder.
Blir hård chillning för egen del..
...
Att se Bielsa stå och bli fly förbannad, skrika, gestikulera och tillrättavisa kraftigt över en missad löpning vid en spelvändning i 90+1:a minuten i underläge 3-0..
En sån man har för alltid en plats i mitt hjärta.
Och gett sig själv förmånen att alltid bära sitt huvud högt.
because??
hehe
mot mina real madrid sympatier, men vad ska man göra??
Kvalité är kvalité.
till pappa.
Same Old, Same Old.. I Nya Kläder..
Och så kom då dagen och så gick den..
Man kunde ju tro att när vi seglat in på över halva det 2011:e året efter jesu födelse så skulle ju de bestämmande fotbollsgudarna hittat på nåt nytt i agendan..
Man kunde ju trott att när ett land, säg Chile, får fram sin bästa generation spelare och lyckas tajma det med en exceptionell tränare som ingjuter en vinnande mentalitet och raderar ut den slöa tidigare diton så kunde nånting kul hända..
En avvikelse från tidigare rutiner.
Ett trendbrott kanske??
Man kunde ju tro att när vi är inne i ett unikt VM, på en ny plats..
När Afrika är värd för världen och ny historia skrivs..
Då kunde man ju tro att de kunde kasta om lite lite..
Att de bestämmande där uppe när de satt och slog sina tusenåriga huvuden ihop kunde slå till med något nytt..
Likt förbannat stod det där på tavlan igår klockan 20.30
CHI-BRA
Samma gamla trötta visa som alltid.
Någon har redan en gång sagt att:
"fotboll är ett enkelt spel, 22 män springer efter en boll i 90 minuter, sen vinner tyskland på straffar."
Det kan i chilenskt språk översättas till:
"fotboll är ett enkelt spel, 11 män springer efter en boll länge och bra, sen möter de Brasilien."
Parallelerna mellan detta års Chile och 1998 års Chile har varit många här på bloggen.
Precis som då var det en gyllene generation som tog sig vidare från gruppen bland annat efter oavgjrt mot Italien.
(Italien lät mer skrämmande då än idag.)
Det var chilensk fest på Sergels Torg och det var en gemensam känsla kring landslaget även här i Sverige.
Sen blev det Brasilien i åttondel och 1-4 och jalla baj.
Det chilenska landslag som charmat hela världen (jag utgår från att om Sverige är charmat får det tala för världen) i detta VM stegade ut mot sin nemesis var ett respektlöst, ungt och piggt landslag.
Det var ett gäng unga killar med otroligt fin bollkänsla och ett rappt passningsspel.
Det var nya idéer, små nätta väggspel och det var fart.
Det var 55-45 i bollinnehav till de för dagen vitklädda chilenarna och det var Sanchez som styrde anfallen.
På andra sidan stod ett Brasilien som gått ifrån sitt bolltrollande, sitt trixande och sitt skönspel.
Det var en ny identitet.
Det var ett ifrågasatt landslag.
Det var en defensivt balanserat gulgrön färsking.
Det var 0-1 i baken.
Det var ett litet bolltrillande lag med fantastiska individuella skickligheter mot en stark, trygg kompakt motståndare som aldrig stressade upp sig.
Det var kortpasssningsspel och det var speed på kanterna, mot två raka passningar och avslut.
Det var 2-0 i röven.
Det var pulserande hjärtan och brinnande nerver, en samling killar som flygit fram på sina rappa fötter och luften under deras vingar var deras folks kärlek.
Mot,
lugna stabila pjäser i ett bygge, en samling rutinerade karlar som slogs för sitt folks förlorade kärlek men aldrig genom att begå brott på sin egen idé.
Det var 3-0 långt ner i halsen.
Det var samma gamla trötta visa.
Våra chilenska grabbar kan dock återvända hemåt med huvudet högt och bröstet fyllt, ty de smekte en hel värld med sin vackra fotboll.
De passade en, två, tre ibland fyra gånger för mycket igår.
De försökte trilla sig in innanför mållinjen.
Mot dagens Brasilien funkar inte detta, det var ett kompakt försvar som stod om en mur i vägen för chilenska fötter burna på kärlek men begränsade i sin ungdom.
Men de dansade in i varenda hjärta som sett detta VM.
Om 4 år är Alexis Sanchéz 25 år gammal.
Gary Medel -26
Mauricio Isla- 26
Jean Beausejour kommer vara en rutinerad räv på 31 och Mati Fernandez kommer vara nyligen 30 fyllda.
Det kommer vara ett helt ok lag som utgör stommen och reser till Brasilien 2014.
Det är en del andra som gjort sig ganska bra reklam den här sommaren och det kommer nog finnas en hel del rutin att hämta.
...
Brasilien da?
Äh, inte mycket att orda om, de blev lite småstressade i början men förlorade aldrig sin tro.
Så fort de spände musklerna lite ströp de matchen.
Väldigt organiserade och kompakta, och mina tankar är mer Tyskland än Brasilien.
Detta kan vara det starkaste Brasilianska landslag jag sett iallafall.
Pang-Pang-mål.
...
Gracias Cabros por unos Dias Maravillosos.
Con la cabeza alta y el pecho lleno de orgullo los despedimos por esta ves..
Por esta ves..
Vamosssssssssss
Måndagen kom efter Arkepilagisk midsommarhelg..
Efter att ha varit fastplacerad i skuttegrav under torsdagen med noll möjlighet till kontakt med yttre världen bommade jag igen fabriken på försäkringsbolagens försäkringsbolag och tog svårriden buss ut mot väntande hjärtat och granntösen som optimistiskt handlat och röjt spindlar efter bästa förmåga..
Platsen var idylliskt svensk och ett oförklarligt sug på nigg... wäinerbredds smög sig på..
Det blev en en lugn ankomstkväll där grillmästare moi stod för maten och drack inhandlat groggvirke..
Nya tider nu..
Dricker virket..
Fredagens morgon kom och tommy-boy med den..
Det handlades kallskuret och färsk lösviktssill istället för gamla tråkiga på burk och det måste nog sägas vara ett riktigt lyckat drag..
Solen kysste de solknarkande tu; Tommy-boy och granntösen och snart dök även de nyblivna tu upp med Princess L.
Vi trängde in oss lite då vi ABSOLUT inte hyrde solplätten vi satt på utan vårt hyresområde gick två meter in, men lika glada var vi för det.
Färskpotatisen kokade fint och tårtan gjordes iordning till allas förtjusning..
Princess L gjorde stort i lillbyxan och mot kvällen fick de nyblivna tu packa ner sin princess och åka hem.
Resten av helgen avnjöts i ett sådant där fantastiskt lugn som man egentligen inte kände till och när söndagen kom upptäckte vi att vi inte rört våra bakar från verandan på hela helgen..
Så kan jag gott ha det igen..
God mat, mycket mat och fint sällskap..
Hjärtat vackrare än dagarna solen bjöd på och våra respektive finkompisar bjöd upp till en strålande helg där vi karlar visade vart skåpet ska stå i Tabo och så även i intelligensprovet med kortspelet..
Eder grillmästare bjöd på delikata middagar i kvällsolen och polska grannar förfasades över ungdomarnas trevlighetsstunder men icke bröts vi ner av detta.
Jag är tacksam.
Svensk sommar bjöd mig på en kärleksresa och jag förfördes av dess charm.
Det är nästan på sån nivå att jag känner mig taggad till en facebookstatus a´la :
Tack Alla Mina Underbara Vänner för En Fantastisk Helg och Underbart Sällskap.. TACKSAM (följt av en glad gubbe)
..nästan.
Efter midsommarmaten ställde vi iordning utemöblerna och vred ut TV:n, granntösen med sina spanska rötter bjöd upp till psykkrig lätt backad av Princess L:s baba (som förvisso backar vem som helst om det vankas ordkrig eller mobbing) och vi bänkade oss för Chile-Spanien.
Ett piggt, rappt Chile småchockade Spanien inledningsvis genom ett spel som inte passade de alls..
Men stornationer är stornationer och VM debutanter är VM debutanter och konstiga målvakter är konstiga målvakter..
1-0 var en paketerad midsommarprsent från Chiles målvakt där han
1. väljer att gå ut på en boll där han absolut inte har någonting att göra..
2. istället för att skicka bollen åt helvete upp på läktaren, serverar Villa med en drömassist som fick Xavi att rodna..
Minutrarna därefter kommer spanien runt i ett anfall på vänsterkanten och pang..
2-0.
Mitt i firandet vänder sig domaren mot Chiles debutant, drar upp ett gult och ett rött kort..
Tydligen såg han en snudd på Torres lilla häl så Torres fick ont och så får man inte göra och aja baja..
Rött kort..
Game Set..
I rättvisans namn ska nämnas att hade inte Estrada fått sitt andra gula där hade han fått det inom fem minuter..
Övertänd, övertaggad och på tok för oslipad för sin egen taggad-het..
Schweiz fick aldrig hål på Honduras, men Chilenarna visade prov på fin inställning och gjorde ett reduceringsmål..
Två mål skulle nu krävas av Schweiz oxh klockan rann iväg..
Sista 20 var en parodi medan Spanien rullade runt bollen och ingen Chilenare brydde sig om att försöka ta den..
Spanien gruppetta och Chile tvåa..
Värdigt.
Ikväll ställs Chile mot en evig nemesis.
Precis som i VM 1998 är det Brasilien i åttondelen.
Brasilien kommer med Kaká tillbaka från sin avstängning,
Elano tillbaka från skada och med ett mer organiserat lag än de någonsin haft.
Chile kommer med sina två mittbackar avstängda efter för många gula kort.
(Tydligen stryks de till kvarten nuförtiden, vafan är det för nåt??)
Med förste ersättare avstängd efter rött kort och en Suazo som inte kommit till sin rätt i detta slutspel..
Robinho tjatar om "respekt för världens bästa landslag".
Men ni vet hur det är med oss 80-talister va..
Fötterna på sätena, reser oss inte för gravida..
För vidare våra föräldrars politiska kamp genom en statusrad på fejjan och lägger upp våra frierier på youtube..
Nä, pass på Robinho..
Vi lyssnar istället till Muller som sänkte det Engelska skeppet:
-Visst ska man ha respekt, men inte för mycket..
Det går inte att springa och titta på motståndarna.
Precis, Vamos Chile Mierda.
Ut och kör..
Nu sprang tiden ifrån mig..
Slutat jobba..
VAMOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOS!!
Arrividerci Italiano, Ciao Semana nueva..
Vi rullar in på sista timmen av arbetsdagen, 63 minuter kvar nu..
Kämpa!
Förresten tillbaka idag på arbetsplatsen där jag likt en underofficer i tysk skyttegrav får hemlighetsrapportera och nå ut till er när jag kan nå ut..
När, och speciellt OM, ni läser detta så kan jag lika gärna vara död..
Eller ligga helt död på en solstol i Arkepilagon.
Vilket som är det hårda tider nu, i 61 minuter till..
Hamnade på helt annat spår än vad som var tänkt i det tidigare inlägget..
Fokus!
Sorry.
Ojoj, tog en telefonpaus och klockan hann bli 22 minuter till stängning..
Kämpar på.
I denna skyttegrav gör flash player att hela datorn hänger sig så jag kan inte se livestream från datorn och den hänger sig om jag ska försöka följa Leifbys liverapportering så jag är helt utanför VM-bubblan..
Som tur är sträckte Tobbe ut en god hand och fick verka som min antenn in i bubblan igen.
I skrivande stund ligger Italien sist i sin grupp och flyger ut med dunder och brak.
Jag är inte den som är den och vill att det ska gå dåligt för nån, men (och damerna får ursäkta)
Suug den, Marcus Birro, Suuug den.. Och fortsätt suga den..
...
Även detta fort ihopskrivet i bunkern och blev aldrig riktigt klart..
Men vi lämnar allt inaktuellt nu och välkomnar in en ny vecka..
Sommarfräsch och pigg efter Arkepilagisk helg som toppade alla förväntningar.
Det har ju hänt så mycket!
Det kommer så mycket mer!
Jag håller i hatten och ler..
A Little, Too Late..
Måndag morgon kom efter en helg vi minns länge.
Återkommer till den.
På grund av senare beskriven minisemester i Arkepilagon har ingen dator varit tillgänglig, och eftersom jag förvisades till en krigsbunker från 14-talet under torsdagen kunde jag inte lägga upp något här.
Så jag telegraferade som vanligt i words och mailade till mig själv i förhoppningen om att på något sätt kunna nå ut till er.
lite senare än tänkt, men ändock..
Här får ni.
Torsdagens skörd i två inlägg.
...
Sista dagen på veckan infaller på en torsdag..
Guld för en utarbetad, övertrött ambulerande tjänsteman som tar tillfället i akt och kör på med en minisemester i Arkepilagon..
Men först ska ett arbete utföras och en psykläkning ske rum och vi omfamnar motvilligt våra måsten med vetskapen att endast timmar skiljer oss från Arkepilagons skyddande famn..
Men är det inte för jävla konstigt att de få gånger man hamnar på arbetsplatser där det blir fulla dagar, alltså 8 timmar, ja då infaller det lediga dagar under veckan..
Dom där åtråvärda timmarna över 133/månad då timlönen smyger sig upp på Burger King-nivå verkar endast som en hägring..
Ett spöke som det viskas om men aldrig går att få grepp om..
Slåss med alla medel mot min allergi/förkylning som slår till med all sin kraft på morgnarna..
Den handikappar mig och bjuder på nysattacker som dånar i korridorerna och håller mig snytandes inne på toaletten i stunder som är långt över det genomsnittliga toabesöket..
Nu kör jag hårt med Loka i kombination med knepigt ingefärste men går en ojämn kamp mot heltäckningsmattornas allomfattande offensiv..
Hjärtat och Granntösen var uppe i ottan och är i skrivande stund (11.30) på god väg mot vår helgbas..
Själv ansluter jag till flocken senare ikväll efter att jag fullföljt först mina samhällsmedborgerliga förpliktelser och därefter mina mer egenvårdande uppgifter..
Den sista ur den utvalda fyran skulle inviga sina nya klätterskor under dagen och ansluter till gruppen fredag morgon.
Om han hittar, det var ju inte längesen karln knappt hittade till köket från sitt rum i pojkhemmet.
Men vi väntar och välkomnar vår Tommy-boy med öppna armar på midsommaraftonens morgon.
Kan tänka mig att det blir lite bloggkoma under helgen men det är ju typ som vanligt och jag har tilltro till er att ni klarar er fint.
Men helt ödelagda ska jag inte lämna er och vi har en hel del att dra igenom innan vi kan känna oss helt värda en Arkepilagisk minisemester.
VM:et börjar ta form nu.
Sakta men säkert säkrar sig vissa och andra lämnas till hela nationers besvikelse och sorg..
Vissa kan vända om med värdighet och stolthet och andra kan endast böja sina nackar i skam och säga förlåt.
Vi börjar med de sistnämnda.
Jepp, Les Bleus..
De ovärdiga.
De var De Ovärdiga redan innan detta slutspel drog igång och de är inte en dag värdigare idag, landslaget som helhet.
De kvalade sig in genom en äcklig, stinkande härva av maktspel, utpressning och slicka-röv-uppåt-sparka-neråt metodik.
Irland föll offer för maffiaverksamheten som bedrivs av de som satts för att bevara folkets sport.
Det finns ingen annan idrott, ingen annan hobby, inget arbete och inget politiskt parti som på ett sånt rent och unisont vis enar människor såsom fotbollen gör.
Inget föder lika många drömmar och inget räddar så många från misär..
Ingen person eller åsikt förgrenar oss världen över såsom det enkla spelet.
Alla människor kan spela fotboll, på eget vis, efter egna förutsättningar och i enkelheten finner vi förbrödring.
Förbrödring som går långt över klasskillnader..
Förbrödring som är färgblind..
Förbrödring som inte ser sexualitet..
Bollen är rund, Ingen början, inget slut..
och så är acceptansen i vårt enkla spel.
En helhet.
Min morfar växte upp i en familj där han var en av 21 barn.
21 barn! Det är två fotbollslag, med en utvisning (dom är ju Uruguayaner).
Och det var ju inte för det fanns för mycket pengar i hushållet dom hade tiden över att ploppa ut ungar till höger och vänster.
21 barn under väldigt ansträngda förhållanden i 30-40 talets Uruguay.
Det fanns inte mycket, det fanns ingen boll..
Men det fanns fotboll.
Tillsammans med sina bröder la de ihop sina strumpor och rullade in dom i varandra.
Det blev en boll, och så spelade man..
Likadant som alla barn i hela världen gjorde..
Vissa barn med fina orangea läderbollar..
Andra med hoprullade strumpor..
Men alla spelade de fotboll..
Idag sitter det herrar som ska värna om vår sport.
Som är betrodda av alla jorden över som älskar vårt fantastiska spel att ta hand om vår största skatt,
Att värna om den och hålla allt orent borta från den..
Ty den är vår kärlek, vårt hopp, vår räddning..
Dessa män älskade också bollen som små..
De har säkert också historier om hur de tog till alla medel och struntade i allt bara för friheten i att få sparka på en boll.
Men det var längesen.
De har sett för mycket, ätit för gott.
Armani-rocken värmer så gott och vinet är ju fantastiskt.
Synen blev efter en tid grumligare och ju längre upp i hissen man åker desto längre är det ner till marken,
Till gatan.
Till gräsmattan.
Till bollen.
Så de glömde bort.
De sviker sina ideal och de glömmer sin historia.
Frankrike fick spela VM
Irland fick det inte.
Det var kriminellt och det var smutsigt på så många plan.
Men mest var det sorgligt.
Till herrarna på toppen,
Jag hoppas ni någon gång under ert fortsatta liv har vägarna förbi era uppväxt-trakter..
Jag hoppas att ni då slinker förbi grusplätten ni stod på till sena timmarna, ibland i sällskap av en boll, ibland i sällskap av alla era vänner..
Jag hoppas att ni där och då kan få känna det ni kände då.
För ingen anktryffel smakar så gott och ingen Armani-rock värmer så skönt..
Som friheten och kärleken i det enklaste av ting.
Att sparka på
En boll.
Jävla. Snor. Ge. Mig. Sol.
Onsdagen smög sig på och den kom med ruggigt snorrinneri och tjock skalle i fin tag-team kombo med onda öron..
Allergin har slagit till (jag vägrar att det är en förkylning) och det är en jävligt trött och hängig pöjk de trevliga hyregästerna möter i Fastighetsmogulens växel.
Det hjärndöda arbetet i hörnet långt bort från solen ger typ noll inspiration till engagerat bloggande och huvet står helt still..
Viljan att ge er allt, det mesta och det bästa från allt som händer, och det är en del, finns där men bristen på D-vitamin och den inspirationsdödande miljön gör att det är slött och trött i huvet..
Frekvensen på samtal går i en hattig men aldrig sinande ström vilket gör att skrivrutan här åker upp och ner hela tiden och de tankegångar som påbörjas försvinner in i en dimma av trasiga hissar, betalningspåminnelser och telefontider..
Detta med växeltelefonist är ibland en jävla cirkus..
Men..
Vad händer i jordens länder??
Det vet jag tyvärr inte så mycket om, jag vet vad som händer i Sydafrika dock..
Och det är själva fan vad det ska ringa då!!
Fattar inte folk att jag har bättre saker för mig än att svara på deras jävla samtal??!!
Ursäkta mig, tappade tråden lite där..
Så vart var vi??
Just det, VM.
First things first som alltid.
Grupp A |
||||||
|
Resultat: |
||||||
| Lag | Matcher | Vinster | Oavgjorda | Förluster | Målskillnad | Poäng |
 Uruguay |
3 | 2 | 1 | 0 | 4-0 | 7 |
 Mexico |
3 | 1 | 1 | 1 | 3-2 | 4 |
 Sydafrika |
3 | 1 | 1 | 1 | 3-5 | 4 |
 Franrike |
3 | 0 | 1 | 2 | 1-4 | 1 |
Vad sa ni nuuu da??
Uruguay etta E T T A i dödens grupp (enligt moi) 7 poäng och framförallt.. 0 insläppta mål..
Inte illa mot Frankrike.. ok, allt annat vore skandal..
Men Mexico som enligt vissa (som jobbar sig metodiskt bort från idol-platserna) är det roligaste och den bästa överraskningen i detta VM, och värdnationen..
Liten missräkning från min sida i min tippning då jag satsade på Uruguay som gruppsegrare och Sydafrika som tvåa..
Men ändock godkänt..
De flesta tippade Frankrike Sydafrika vidare..
Ha ha.. (detta ha ha uttalas långsamt och med en paus mellan orden)
På fredag kommer alla grupper vara färdigspelade och vi ska granska mitt förhandstips i sömmarna..
Men av det lilla som är klart ser det ju ganska bra ut..
Skratta bäst som skratta sist va jävla Thai-Tobbe..
Uruguay får Sydkorea i åttondel som planerat och Argentina kom etta som planerat..
Lasse Lager packar sina väskor as we speak och Svennis får göra likadant på torsdag..
Uruguay.. U R U G U A Y !!!
Vilket försvar!
Vilket anfall!
Vilken Forlán!
Vilket mittfält??
De sista frågetecknen är inte oavsiktliga..
Laget är fantastiskt och vilka killar..
Men känns det inte som att det bara består av anfall och försvar??
Backlinjen dominerar sin egen planhalva..
Forlan-Suarez dominerar offensiv planhalva..
Vart tar killarna däremellan vägen??
Ett mysterium..
Som ena strumpan i tvätten typ..
Men det funkar ju onekligen..
La Celeste flyger fram mot nya drömmar och vi få men starka drömmer i samma fart som en högervrist från Forlán..
Hur den karln axlar ledarrollen, är vän med den och är fullkomligt fantastisk i varenda moment på planen..
En naturlig ledare..
En man som är på en annan nivå än flera i laget, men där andra har lätt för att tänka att -Vafan, dom är inte på min nivå.. -Jag får inte samma passningar i landslaget.. möter Forlán istället sina lagkamrater på vägen, visar vägen och gör de bättre.
Bara en tanke..
...
Från jobbet i måndags, fullt ös till liljeholmen och deras nya O´Learys..
Där väntade Casi-Casi och Tia, Prima/Cuñada, Bruschmusch, Dandon med Iphone-nörd, Parcy, Flygteknikern, Tio M, Mama och Baba som höll igång tillsammans med andra rödtröjade som dagen till ära spenderat hela socialbidraget på pilsner..
Chile spelade hem 1-0 mot Schweizarna och även om glansen inte var lika stor som i första matchen mot ett mycket mer organiserat lag så var det ändå en klar och rättvis seger.
En man mer större delen av matchen hjälpte väl till men det hade gått vägen iallafall. Punkt.
Vårt röda manskap har hittills gjort det förträffligt och skrapat ihop sex poäng, vilket vi är ensamma om i grupp H..
Detta till trots är avancemanget inte helt säkrat och typiskt nog kan är det Spaniens idiotförlust mot Schweiz som ställer till det..
Nu måste Spanien gå för vinst mot oss och Schweiz bör absolut kunna stänka in nåt mål mot Honduras..
Men vill man gå långt i VM måste man kunna ta de flesta och de bästa och detta chilenska lag kan nog stå upp rätt så bra..
På fredag smäller det och eder undertecknad kommer då befinna sig på dubbeldipp i Arkepilagon där jag ska leta upp en fin grillbit, överdrivet kall cola och mana på mina mannar..
Antagligen barfota och i linnebyxor..
Kanske går helt crazy och drar till med nya blårutiga skjortan..
Skare va Arkepilago så skare va Arkepilago..
Som jag brukar säga..
...
Mycket snack om filmningar och överdrifter..
Men fan vad snabbt man glömmer bort vem som gör fel först..
Visst överdrifterna är fula..
Visst det är inte rent att satsa så mycket på att få bort en spelare från plan genom att föröska få honom utvisad..
MEN!
Dom som armbågar (främst armbågsdiskussioner just nu), vad fan är dom ute efter då??
Vill man inte skada, få bort eller få en spelare ur baklans??
Är det mer ok då??
Alla går i taket över Kakás röda kort..
Ta bort det faktum att Keita håller sig för ansiktet för en sekund..
Kaká ger en kille en armbåge i bröstet, avsiktligt trycker han till den när han närmar sig..
Är inte det foul?? Rött kort??
Vad vill han uppnå??
-Han försöker värja sig för en spelare som tänker springa in i honom säger experterna..
Käften säger jag..
I mina ögon (och det är inte ofta jag spelar ut detta kort.) är det rasism..
Hade det varit en Ivorian som tryckte till Kaká hade det varit regelvidrigt, "så man håller på där nere" och så vidare..
Samma sak med Schweiz utvisning mot Chile..
Sydamerikaner filmar så mycket.. Buhuhu..
Ja, det överdrivs, nej det är inte fint..
Men för helvete lite jävla nyansering..
När vi tittar på Chelsea, Real Madrid, Barca, Inter och Man U ser vi det varje match hela tiden..
Då är det inga ramaskri..
Nu är allt så koncentrerat med så mycket matcher på en gång och det är så mycket lättare när vi kan lägga felen på nationaliteter och gruppera in allt..
Européer är "rutinerade" medan afrikaner och sydamerikaner är fuskare..
Australier och Nya Zeeländare rena, starka, sportsliga och Asiater organiserade arbetsmyror..
Så!
Inplockade i fack och så är allt klart..
Jag stöder inte filmandet eller fuskandet..
Men är emot den enögda bekväma synen vi i västvärlden slänger oss runt med..
...
Firandet på Sergels torg efter Chiles vinst mot Schweiz kommer kännas lite sådär om vi inte går vidare..
Eller??
I vilket fall kul ändå, säkert en 200pers som levde rövare och hoppade runt och alla trodde sig vara klackledare..
Fatta hur det kommer se ut om vi vinner en match i slutspelet..
...
Imorgon bär det av till Arkepilagon.
Små grodor, linnebyxor och what not..
Blir nog till att haffa införskaffa trendriktiga solglajjor..
