anatoli

Och så kom då dagen och så gick den..
Man kunde ju tro att när vi seglat in på över halva det 2011:e året efter jesu födelse så skulle ju de bestämmande fotbollsgudarna hittat på nåt nytt i agendan..
Man kunde ju trott att när ett land, säg Chile, får fram sin bästa generation spelare och lyckas tajma det med en exceptionell tränare som ingjuter en vinnande mentalitet och raderar ut den slöa tidigare diton så kunde nånting kul hända..
En avvikelse från tidigare rutiner.
Ett trendbrott kanske??
Man kunde ju tro att när vi är inne i ett unikt VM, på en ny plats..
När Afrika är värd för världen och ny historia skrivs..
Då kunde man ju tro att de kunde kasta om lite lite..
Att de bestämmande där uppe när de satt och slog sina tusenåriga huvuden ihop kunde slå till med något nytt..

Likt förbannat stod det där på tavlan igår klockan 20.30

CHI-BRA

Samma gamla trötta visa som alltid.

Någon har redan en gång sagt att:
"fotboll är ett enkelt spel, 22 män springer efter en boll i 90 minuter, sen vinner tyskland på straffar."

Det kan i chilenskt språk översättas till:
"fotboll är ett enkelt spel, 11 män springer efter en boll länge och bra, sen möter de Brasilien."

Parallelerna mellan detta års Chile och 1998 års Chile har varit många här på bloggen.
Precis som då var det en gyllene generation som tog sig vidare från gruppen bland annat efter oavgjrt mot Italien.
(Italien lät mer skrämmande då än idag.)
Det var chilensk fest på Sergels Torg och det var en gemensam känsla kring landslaget även här i Sverige.

Sen blev det Brasilien i åttondel och 1-4 och jalla baj.

Det chilenska landslag som charmat hela världen (jag utgår från att om Sverige är charmat får det tala för världen) i detta VM stegade ut mot sin nemesis var ett respektlöst, ungt och piggt landslag.
Det var ett gäng unga killar med otroligt fin bollkänsla och ett rappt passningsspel.
Det var nya idéer, små nätta väggspel och det var fart.
Det var 55-45 i bollinnehav till de för dagen vitklädda chilenarna och det var Sanchez som styrde anfallen.

På andra sidan stod ett Brasilien som gått ifrån sitt bolltrollande, sitt trixande och sitt skönspel.
Det var en ny identitet.
Det var ett ifrågasatt landslag.
Det var en defensivt balanserat gulgrön färsking.

Det var 0-1 i baken.

Det var ett litet bolltrillande lag med fantastiska individuella skickligheter mot en stark, trygg kompakt motståndare som aldrig stressade upp sig.
Det var kortpasssningsspel och det var speed på kanterna, mot två raka passningar och avslut.

Det var 2-0 i röven.

Det var pulserande hjärtan och brinnande nerver, en samling killar som flygit fram på sina rappa fötter och luften under deras vingar var deras folks kärlek.
Mot,
lugna stabila pjäser i ett bygge, en samling rutinerade karlar som slogs för sitt folks förlorade kärlek men aldrig genom att begå brott på sin egen idé.

Det var 3-0 långt ner i halsen.


Det var samma gamla trötta visa.

Våra chilenska grabbar kan dock återvända hemåt med huvudet högt och bröstet fyllt, ty de smekte en hel värld med sin vackra fotboll.
De passade en, två, tre ibland fyra gånger för mycket igår.
De försökte trilla sig in innanför mållinjen.
Mot dagens Brasilien funkar inte detta, det var ett kompakt försvar som stod om en mur i vägen för chilenska fötter burna på kärlek men begränsade i sin ungdom.
Men de dansade in i varenda hjärta som sett detta VM.

Om 4 år är Alexis Sanchéz 25 år gammal.
Gary Medel -26
Mauricio Isla- 26
Jean Beausejour kommer vara en rutinerad räv på 31 och Mati Fernandez kommer vara nyligen 30 fyllda.

Det kommer vara ett helt ok lag som utgör stommen och reser till Brasilien 2014.
Det är en del andra som gjort sig ganska bra reklam den här sommaren och det kommer nog finnas en hel del rutin att hämta.

...

Brasilien da?
Äh, inte mycket att orda om, de blev lite småstressade i början men förlorade aldrig sin tro.
Så fort de spände musklerna lite ströp de matchen.
Väldigt organiserade och kompakta, och mina tankar är mer Tyskland än Brasilien.
Detta kan vara det starkaste Brasilianska landslag jag sett iallafall.

Pang-Pang-mål.

...

Gracias Cabros por unos Dias Maravillosos.
Con la cabeza alta y el pecho lleno de orgullo los despedimos por esta ves..
Por esta ves..