Pappa från Chile, Mamma från Uruguay hjärtat på Söder och det är inte konstigt att det var en sargad kropp som försov sig till arbetet såhär dagen efter.

 

13.30 Chile-Honduras – Livestream via dator på jobbet

 

19.00 Hammarby- Panos Ljungskile – Söderstadion

 

20.30 Uruguay-Sydafrika – Hos brorsan med la familia

 

7 poäng av 9 möjliga ger en fin känsla i den annars så sargade kroppen såhär dagen efter.

Så mycket fotboll, så mycket känslor, så liten kropp att trycka in allt i..

 

First things first.

 

Chile-Honduras och jag nöjer mig med att citera först:

 

Svt.se: Chile bjöd på fotbollsgodis

Chile besegrade Honduras med 1-0 efter att stundtals ha spelat mer brasilianskt än Brasilien.

 

Och sen

 

sportbladet.se: Och nog kan man kalla Chile för Spanien light så här långt. Nämnde Fernandez och Udineses Alexis Sanchez har samma kvickhet i fötterna som Xavi och Andrés Iniesta.

 

Bör dock understrykas att i detta skede hade inte Spanien hunnit gå på den Schweiziska minan som visade sig vara mer dödlig än det neutrala sken den gett.

 

Dumpade liverapporteringen fort när jag fann livestreaming och fick således se hela matchen i nästan normalt format även om i total tystnad och i försök till behärskning på kontor.

Det fick funka fint.

 

När slutsignalen för dagens arbete gått väntade så förste kommentator mr.AnderZon på Subway och det blev gemytlig promenad längs ringvägen innan vi parkerade oss på typisk Gullmarsplans krog med varsin Cola och såg Schweiz straffa Spaniens ineffektivitet.

 

Det var galet tänkte vi och tron om grönvita poäng växte.

 

Efter en svettig burgare på torget klampade vi så vidare, dessa fantastiska, vackra, underbara och förrädiska bakgator som utgör söder ledde oss..

In på Söderstadion timman innan match och Jimmy bjöd på kaffe i sista solskenet medan Kenta skrålade Bajen Forever och grönvita hjärtan strömmade in i lagom takt.

 

Strax över 5.000 letade sig in och det finns en hel del att anmärka om det och även de totalt hjärnbefriade och på tok för kortsiktigt tänkande ropen på ett talanglag och en mans privata sympatier.

 

Men vi är inte dom som är dom här så vi lämnar det därhän för nu.

Ljungs.. Förlåt, Panos Ljungskile kom på besök och de var taggade för uppgiften det märktes.

Framburna av sina 13 supporters ställde de upp på led och vandrade in på plan.

 

Men det var Bajen som tog tag i taktpinnen från början och bitvis såg spelet riktigt bra ut.

Bajen hade strax innan match drabbats av ett ganska hårt bakslag då vår meste målskytt Linus fick lämna återbud på grund av feber.

 

0-0 stod sig in i halvtid men det var med en bra känsla vi gick till paus.

Saknaden av en målskytt med självförtroende var dock slående, det blir lite för svårt, lite för långt, lite för sällan..

 

I andra halvlek kom Bajen ut som ett nytt lag, ni vet hur lag som gjort en bedrövlig första halvlek ibland kommer ut och ser ut som de matats med 10.000 Dextrozol under kvarten i omklädningsrummet och bara spelar ut totalt??

 

Precis så var Bajen, fast tvärtom..

Tappade allt positionsspel, all fart och organisation..

0-1 kom som ett brev på posten efter att onödiga Vlado dragit på sig en onödig frispark efter ett onödigt bolltapp.

 

Frustrationen var stor i den grönvita klacken men den stora vreden och frustrationen fick, som sig bör, uttryck i en kraftig HAMMARBY, HEJA BAJEN ramsa som måste ekat ända ner i Ljungskiles Speedos.

 

Många av Bajens spelare var märkbart tagna av det stora trycket och detta avspeglades i spelet.

DÅ.

I den 72:a matchminuten stegade en liten, något åldersstigen kille med händerna innanför ärmarna in på planen.

 

Denne lille kille var efter 3 minuter störst på Söderstadion.

Han klev in och med ens var det som om han samlade all energi på hela Söderstadion och sög in den..

Han svepte förbi sina lagkamrater och tog tyngden från deras axlar och tog hand om den själv.

Han avlastade ett helt lag och han var skillnaden mellan förlust och en livsviktig poäng.

 

Med handen visade han exakt vart han ville ha bollen i varje moment.

Med armen visade han vart han ville sina medspelare i varje sekvens.

Med hjärtat visade han var han hör hemma..

 

Jesper Blomqvist presenterade sig på riktigt.

 

David Johansson fick trycka in 1-1 i 82:a matchminuten med ett dunderskott.

Han fick skottläget efter en enkel och briljant spelvändning av Jesper.

 

1-1  hemma mot Ljungskile.

I vanliga fall inte OK, men nu är inte ”i vanliga fall” och i dagens läge och efter gårdagens match och i vår situation så får vi tacka.

Tack för de sista 20 minuterna gubbar.

Tack Jesper.

 

Ojoj, nu fick jag ett försynt klagomål här på jobbet.

Tydligen smattrar jag rätt friskt i tangenterna när jag skriver.

 

Nu blir det livestreamad Argentina-Sydkorea.

 

Återkommer om den fantastiska 1, 2, 3 – 0 mot värdnationen.

Vi himmelsblå svävar högt.

 

Den är värd mer än ett stressat tangentnertystat inlägg.

 

…

 

2         Champions League-spelare.

1    Mästare..

 

Det är inte alla lag i Superettan som kan mäkta med det...

 

 …

 Sydkorea reducerade precis till 2-1.
Kan bli spännande det här.

...

...Och ändå ligga 11.

 Kalas..